​

​

ESTLANDSSVENSKT UNDER STRÖMMINGSMARKNADEN DEN 3 - 9 OKTOBER I HELSINGFORS

Projektet går ut på att delta med ett estlandssvenskt segelfartyg på strömmingsmarknaden i Helsingfors under första veckan i oktober 2010.

Fartyget Runbjarn, som är en kopia av en båttyp som användes på Runö, fungerar som ett kulturrum med utställning, informationsmaterial, produkter och program som för fram historien om den svenska minoriteten i västra Estland och om dess kontakter till Sverige och Finland.

Fartyget kommer att vara öppet för allmänheten och inrymma en utställning samt försäljnings- och infopunkt med bl.a. estlandssvenskt hantverk och fiskeprodukter. På fartyget finns personal som berättar om Estlands svenskbygder förr och nu.

Invigningsprogrammet på söndagen den 3. oktober består av en konsert och filmtillställning som ordnas mitt i marknadsområdet i gamla saluhallen. Den svenska folkmusikern Sofia Joons kommer att sjunga gamla estlandssvenska folksånger och spela på bl.a. talharpa. Till musiken projiceras ett bildspel bestående av etnografiska filmer från det svenska Estland från 1920- och 1930-talet.

Aktörerna: Projektets koordinator är Aapo Roselius och genomförs av det estlandssvenska museet i Hapsal (Aibolands museum) och estlandssvenska allmogebåtsföreningen Vikan. Som samarbetspartners fungerar Tuglas-föreningen. Finansiellt stöds projektet av bl.a. Helsingfors stad och Nordiska ministerrådets kulturprogram för Estland.

Historisk bakgrund: Strömmingsmarknaden i Helsingfors hör till stadens äldsta traditioner. Marknaden lockade tidigare till sig fiskare inte enbart från den finska kusten utan även från Estland. Speciellt den svenskspråkiga skärgårdsbefolkningen som sen tidig medeltid bott längs Estlands norra och västra kust, besökte ofta strömmingsmarknaden. Fiskare och bönder från Runö, Ormsö och de andra öarna hade utvecklat en båtbyggartradition som tog hänsyn både till lokala förhållanden och seglatserna över Östersjön och Finska viken. Den rika båtbyggartradition bröts med II världskriget när den estlandssvenska minoriteten flydde till Sverige och Estland blev en del av Sovjetunionen.

Fartyget som projektet använder sig av är en rekonstruktion av en fartygstyp som kallades ”jahta” och tillverkades på ön Runö i Rigabukten i början av 1900-talet. Fartyget är byggt av Jorma Friberg från det estlandssvenska museet och ägs av allmogebåtsföreningen Vikan. Fartyget heter Runbjarn som betyder Runöbjörn på den forna dialekten. Den är 14 meter lång och 4 meter bred och har ett stort lastutrymme samt sex sovkabiner.

​